Italian High Renaissance Painter, ca.1450-1525  Related Paintings of CARPACCIO, Vittore :. | The Healing of the Madman (detail) fdg | The Flight into Egypt | The Calling of Matthew dsf | The Dream of St Ursula dfg | Meeting of the Betrothed Couple (detail) dfg |
Related Artists:
Lucas van Leyden
1489-1533 Dutch Lucas van Leyden Galleries Lucas van Leyden (Leiden, 1494 ?C August 8, 1533 in Leiden), also named either Lucas Hugensz or Lucas Jacobsz, was a Dutch engraver and painter, born and mainly active in Leiden, who was among the first Dutch exponents of genre painting and is generally regarded as one of the finest engravers in the history of art. He was the pupil of his father, from whose hand no works are known, and of Cornelis Engelbrechtsz, but both of these were painters whereas Lucas himself was principally an engraver. Where he learnt engraving is unknown, but he was highly skilled in that art at a very early age: the earliest known print by him (Mohammed and the Murdered Monk) dates from 1508, when he was perhaps only 14, yet reveals no trace of immaturity in inspiration or technique. Lot and his daughters (ca. 1509)In 1514 he entered the Painters' Guild at Leiden. He seems to have travelled a certain amount, and visits are recorded to Antwerp in 1521, the year of D??rer's Netherlandish journey, and to Middelburg in 1527, when he met Jan Mabuse. An unbroken series of dated engravings makes it possible to follow his career as a print-maker and to date many of his paintings, but no clear pattern of stylistic development emerges. D??rer was the single greatest influence on him, but Lucas was less intellectual in his approach, tending to concentrate on the anecdotal features of the subject and to take delight in caricatures and genre motifs. Carel van Mander characterizes Lucas as a pleasure-loving dilettante, who sometimes worked in bed, but he left a large oeuvre, in spite of his fairly early death, and must have been a prodigious worker. Lucas had a great reputation in his day (Vasari even rated him above D??rer) and is universally regarded as one of the greatest figures in the history of graphic art (he made etchings and woodcuts as well as engravings and was a prolific draughtsman). His status as a painter is less elevated, but he was undoubtedly one of the outstanding Netherlandish painters of his period. He was a pioneer of the Netherlandish genre tradition, as witness his Chess Players (Gemäldegalerie, Berlin) which actually represents a variant game called 'courier' - and his Card Players (National Gallery of Art, Washington), while his celebrated Last Judgement triptych (Lakenhal Museum, Leiden, 1526-27) shows the heights to which he could rise as a religious painter. It eloquently displays his vivid imaginative powers, his marvellous skill as a colourist and his deft and fluid brushwork.
Rinaldo Cuneo
1877-1939
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.